Sök
Inga sökresultat hittades
Inga sökresultat hittades
Omnivoren
Hunden tillhör ordningen rovdjur (carnivora) inom klassen däggdjur enligt systematiken. På grund av detta så antas hunden felaktigt vara en köttätare. I denna ordning finns flertalet allätare (omnivorer) så som exempelvis tvättbjörnen men även växtätare (herbivorer) såsom jättepandan. I samma släkte som den domesticerade hunden (Canis familiaris) finns även vargen (C. lupus) som hundens anses härstamma ifrån. Vargens kost består till stor del av kött i de områden de lever i idag. Trots detta så hittades stora mängder vegetabilier (gräs och frukt) i maginnehållet hos vargar i Grekland, och detta var en väsentlig del i deras kost.
Den domesticerade hunden är en opportunistisk ätare och är kapabel att anpassa sig till flera olika födoämnen när det så krävs. Förvildade (ferala) hundar lever framförallt på människors avskräde vilket observerades i Italien på soptippar. Där fanns inga observationer på predation vilket även andra studier visat.
Både hunden och katten har de typiska huggtänderna som i hög grad karakteriserar rovdjuren men hunden har väl utvecklade kindtänder, som krossar och maler, något som saknas hos exempelvis katten. Tack vare dessa kindtänder så har hunddjuren haft en större evolutionära flexibilitet i deras kost vilket troligtvis gynnat deras geografiska utbredning.
Skillnaden mellan hunden och katten är också att hunden har ett mindre proteinbehov än katten och kan även konvertera betakarotin till aktivt vitamin A och linolsyra till arakodinsyra. Detta medför att hunden kan tillgodogöra sig sina behov av vitamin A och arakodinsyra från växtmaterial medans katten inte kan göra det. Dessutom så kan hunden (men inte katten) tillgodose sina behov av taurin från växtbaserade svavel-aminosyror. (Större hundraser kan ha svårare att få sina taurinbehov tillgodosedda så där rekommenderas tillskott.)
Alla de tio essentiella aminosyror som hunden behöver finns i växtmateria men det som skiljer gentemot animaliska proteiner är sammansättningen av aminosyrorna. Varje essentiell aminosyra, fettsyra, kolhydrat (till energi), vitamin och mineral kan erhållas fullt tillfredsställande av en vegansk diet i tillräcklig kvantitet och i en rimligt biotillgänglig form.
För att vara säker på att en god hälsa bibehålls, och hjärtbesvär eller andra sjukdomar undviks, så är det viktigt att en kost är komplett och korrekt balanserad med hänsyn till alla essentiella näringsämnen. Detta kan åstadkommas genom att tillsätta ett näringstillskott till den hemlagade hundmaten eller använda ett kommersiellt helfoder.
Vidare finns vissa ingredienser som hundar behöver men som inte finns i växter. Dessa kan enkelt tillsättas i en syntetisk form utan problem. Faktum är att de flesta kommersiella köttbaserade dieter innehåller samma syntetiska näringsämnen då de som finns i kött förstörs i en viss del av produktionen.
Hunden kan leva väl och hälsosamt på en vegetarisk kost så länge de får i sig tillräckligt med protein och alla väsentliga vitaminer och näringsämnen. Så det skiljer sig inte från när en blandkostare blir vegetarian, det gäller bara att ha kunskap om näringsbehoven.
Varje gång man begränsar en diet (som i detta fallet utesluter animaliska produkter) så ska man vara noggrann med kosten. Man måste vara säker på att dieten är komplett och balanserad, helst även testad med gott resultat.
Oavsett vilken diet man ger sin hund, kött eller köttfri, så bör hunden gå på en hälsoundersökning varje år, om inte två gånger per år. Sedan bör man som hunden omhändertagare utvärdera hundens generella hälsotillstånd och beteende kontinuerligt. Pälsen ska vara tät och smidig, inte fettig, kliande eller saknas päls. Ögonen ska vara klara och ljusa. Avföringen ska vara normal. Aktiviteten ska vara normal för rasen och individen liksom beteendet. Ha koll efter avvikelser i den fysiska konditionen, aktiviteten, beteendet och tarmtömningen. De flesta veganska hundar blir smala men ska inte vara överdrivet smala. Om detta händer så bör proteinhalten ökas liksom fettet. För vissa hundar så kan omställningen innebära att de får rikligare avföring. Är den alltför lös så finns tillskott att tillgå.
Då man introducerar ett nytt foder så skall man göra det gradvis. Precis som med annan förändring i kosten så ska man vara observant. Vid tecken på en matt päls, diarré, kräkningar eller andra former av illamående ska man kontakta sin veterinär.
Det brukar oftast inte vara något problem att byta foder men hundar som länge utfodrats på animaliskt kost kan krävas lite mer tålamod och uthållighet. För mer krävande fall så kan man förlänga övergången genom att gradvis introducera det nya fodret eller maten. Exempelvis 90% av den tidigare kosten och 10% av det nya i ett par dagar och sedan justera till 80/20 osv. Genom den gradvisa övergången så anpassar sig matsmältningsenzymerna och tarmfloran och risken för mag-tarmproblem så som diarré minimeras.
Genom sitt eget beteende så kan man visa att det är inga konstigheter med den nya maten. Det går även bra att tillsätta lite extra gott såsom näringsjäst, vegetabilisk olja, havregrädde eller spirulina. Genom att värma maten lite så frigörs också fler doft- och smakämnen vilket kan hjälpa aptiten. Avlägsna matrester och servera bara ny mat.
För att göra ny mat mer lockande ifall hunden tvekar är att ha något av följande i åtanke.
Skillnaden mellan de foder som kallas vegetariska är oftast att dessa innehåller vitamin D som härrör från ullfett (lanolin). De veganska är helt vegetabiliska utan några animaliska ingredienser eller biprodukter.
En brist på L-karnitin kan leda till hälsoproblem, främst kopplat till en hjärtsjukdom som heter kardiomyopati.
Det är lite oklart vad som orsakar en brist på karnitin men vissa hundraser är mer utsatta för att få brist på l-karnitin. Har du en Boxer, Doberman, Irländsk fårhund, Great Dane eller någon annan riktigt stor ras så bör du nog ge ett tillskott av detta ämne.
Taurin är ingen essensiell aminosyra för hundar som den är för katter. Hundar kan syntetisera taurin naturligt i kroppen. Detta är anledningen till varför taurin är ett tillskott i kattfoder men inte i hundfoder.
Dock så kan en del hundar ha brist på taurin i samband med vissa sjukdomar och då behövs det som ett tillskott. Samma som för L-karnitin så är vissa raser mer utsatta, återigen så finns de riktigt stora raserna representerade och amerikansk cockerspaniel.
Taurin finns naturligt i kött men detta förstörs i produktionen av torrfoder och därför tillsätts syntetiskt taurin i torrfoder för katt.
Så är du orolig för detta, och speciellt om du har en större hund, då rekommenderar vi att du ger tillskott av dessa ämnen. De finns att köpa i hälsokosthandeln.
Men tro inte att du är säker för att du köper torrfoder med kött, taurin och L-karnitin kan bli borttvättad i produktionen. Så kolla då ifall fodret har tillsatt dessa ämnen i efterhand, detta brukar skrivas ut tydligt i innehållsförteckningen.
Läs mer:
http://www.petmd.com/dog/conditions/cardiovascular/c_dg_carnitine#.UAVgyvXrn-s
http://www.petmd.com/dog/conditions/cardiovascular/c_dg_taurine_deficiency#.UAViQPXrn-s
Biotillgängligheten av näringsämnen beror till största del på deras grad av smältbarhet till enkla molekyler som absorberas genom tarmslemhinnan. Vikten av smältbarheten ökar hos djur som relativt sett har kortare tarmkanaler, som exempelvis hund och katt.
Flertalet studier har visat på god smältbarhet hos hund och katt av de vegetabiliska ingredienserna i en vegetarisk / vegansk kost. Exempelvis visades att smältbarheten i olika former av sojaprodukter var mellan 71-87% Detta kan jämföras mot en liknande studie av ett torrfoder bestående av både vegetabiliska- och animaliska proteiner där smältbarheten hamnade mellan 67-82% hos vuxna hundar.
Alla växtbaserade ingredienser har inte tillräckligt med protein för en hund. En hund som enbart äter frukter skulle behöva äta så mycket frukt att det inte är att rekommendera. Det är därför många veganska dieter till hundar fokuserar sig på högre protein och fett såsom bönor och sojabönor, seitan, tofu, linser, quinoa med flera.
En annan viktig aspekt för de som vill förstå sig på vegansk näringslära är att generellt sett så är växtbaserade ingredienser svårare att smälta. Detta betyder i praktiken att växter bör bearbetas så att man optimerar smältbarheten och biotillgängligheten för proteinet (genom tillagning och blandning för att få mindre partiklar) och i tillräcklig mängd för att tillgodose behovet.
Det finns många studier kring sojabönor i hundfoder. Soja har högt proteininnehåll och sammansättningen av aminosyror liknar köttets aminosyror. Forskning tyder på att processad soja (mjöl) ger högre smältbarhet än hela sojabönor.
Den veganska dieten bör noga utvärderas för att undvika brister i dessa näringsämnen: arginin, lysin, metionin, tryptofan, taurin, l-karnitin, järn, kalcium, zink, vitamin A och vissa vitamin B. Detta är speciellt viktigt om man lagar sin egen hundmat. Väljer man att koncentrerar sig på havre, korn, vetegroddar och sojaprotein vid matlagningen så är man på god väg att nå hundens näringsbehov.
En enkel generalisering över var dessa näringsämnen kan finnas; arginin (bönor), lysin (bönprodukter), metionin (bönor och bönprodukter), tryptofan (bönor och bönprodukter), taurin (tillskott), L-karnitin (tillskott), järn (tillskott), kalcium (tillskott), zink (tillskott, mkt vetegroddar, om dieten har mycket soja använd tillskott av zink) vitamin A (gula och orange grönsaker), vitamin B (näringsjäst).
Urinets pH-värde kan påverkas av vissa veganska dieter hos vissa hundar. Den kan ökas och bli alkalisk och detta är inte önskvärt då det kan bildas kristaller i urinvägar. En hunds normala pH-värde ska vara i intervallet 5,5-7 men vissa hundar kan ha normalvärden som är över eller under detta. En veterinär kan mäta pH-värdet hos din hund, men du kan också köpa urinstickor på Apoteket och mäta själv.
© 2024 Vecanis – Powered by Quickbutik
